Jag vet inte vad det är men jag har alltid älskat melodifestivalen. Visst det blir lite sämre med åren, men jag älskar allt det gamla. Har inte så många barndomsminnen men ett stark minne är när det är dags för mello när jag är typ sju tror jag. Vi har bara ettan och tvåan ( så gammal är jag ), mamma laddar med ostbågar och chokladpudding och jag är superexalterad och förväntningsfull. Så får jag värsta öroninflammationen så jag mår för dåligt för att äta något gott men jag ligger i soffan vänd åt andra hållet och missar allt men minns att jag känner mig såå trygg med Mammas och Ginas röst och melodifestivalen i bakgrunden. Så jag tror det är som en trygghetsgrej och en familjeconnection för min del.
Men ikväll röstar jag INTE på muppar som Sean Banan iallafall utan Dead by April för att dom e coola, men gillar inte när det skriker annars är det bra.
Nu åker boan och glittret på och popcornen poppar för fullt. Sitter ensam i Åre men känner en samhörighet med familj och vänner som kollar på annat håll. NU köööör viiiii Emma :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar